Varför Örnsköldsvik?
- Uppgifter
- 2025-06-30 13:41:18
Varför valde jag att placera handlingen i Örnsköldsvik, när jag varken är född eller har bott där? Svaret är betydligt enklare än man kan tro. För att Örnsköldsvik är helt rätt.
Jag hade vissa kriterier för platsen jag skulle skriva om. En av dem var att det skulle vara glesbygd och skogsindustrin skulle spela en betydande roll. Turister som färdas längs E4 lär ska ha undrat om det inte finns något annat än skog i Sverige. Troligen för att de aldrig sett så mycket skog tidigare. Självklart finns det annat, på nästan hälften av Sveriges yta. Fast jag ville att skogen skulle ha en viktig roll. Både för försörjning och för avkoppling, både nytta och nöje. För att uppfylla det kriteriet så stod valet mellan Norrland och Småland.
Glesbygd i all ära, men människor behöver service också. Speciellt när man skriver deckare så kan det behövas både polis och sjukhus. Inte självklart i alla kommuner numera. Där jag bor har vi ingen polisstation och bara vårdcentral. Så ett till kriterium behövde vara uppfyllt. En stad med viktiga samhällsfunktioner inte alltför långt bort. Där det finns en naturlig koppling mellan det lilla samhället och den större staden. Då jag upplevde många mindre orter i Småland som relativt fristående, så valde jag bort Småland. Kvar blev Norrland.
Var hade jag den mindre orten där skogsnäringen är tydligt representerad? En tillräckligt liten ort för att det ska finnas gemenskap men också social kontroll. Där jakt anses normalt som fritidsintresse. Bredbyn fångade mitt intresse. Det verkade vara ett alldeles lagom stort samhälle omgivet med rejält med skog. Fast hur var det med servicefunktioner? Bredbyn ligger inom Örnsköldsviks kommun, och Örnsköldsvik har både polisstation och sjukhus. Vid en närmare koll visade det sig vara en alldeles lagom stor Norrlandsstad med bra samhällsservice, men ändå inte så stor att människor försvinner i anonymitet. Perfekt.
För att få en bättre bild av Örnsköldsvik har jag de senaste åren låtit mina semesterresor gå till Örnsköldsvik. Fast jag kanske borde nog kalla dem research-resor. Jag har själv fått uppleva shoppinggalleriorna i stan, handlat på Konsum i Bredbyn, stått på klipporna på Skags udde och varit hotellgäst på Ulvön. Att jag inte haft anledning att besöka vare sig polisstationen eller sjukhuset ser jag trots allt som någonting positivt. Semesterbesök kan inte ersätta invånarnas upplevelse av en stad. Jag vet alldeles för lite för att skriva en dokumentär. I skönlitteratur däremot har författaren ett stort mått av 'konstnärlig frihet', vilket jag kan utnyttja mig av när jag skildrar staden.
Min skildring ska förhoppningsvis till det yttre likna Örnsköldsvik och Bredbyn. När det kommer till det mer diffusa 'inre' så färgas troligen mitt berättande åtskilligt av alla andra mindre svenska städer och orter som jag bott i. Småstadsbo som jag är och alltid varit, trots en kort period i Stockholm. För även om 40 procent bor i de tre storstäderna enligt SCB, så är vi 60 procent som inte gör det.
